Spermageten flyger igen

SPERMAGETEN

Spermageten vaknade tidigt och sträckte på sin flottiga päls. I samma sidenlakan vältrade sig en köttig lapplisa i full och fläckig uniform på absolut bästa sätt. Geten hade ett par stringtrosor spända över hornen, och prislappen satt kvar som en minimal tvättlapp på lina i italienska förortsfasader. Med en gäspning värdig en isländsk nattvard hasade geten sig upp på hovarna och klapprade ut i badrummet på uppvärmda klinkers. Den skvätte sitt morgonvatten över handfatet, väggarna och badkarskanten och gned sig därefter torr på kranarna.

Telefonen ringde, det var röda linjen från Rosenbad.

”Vi har utländskt besök som förhandlar om lite bidrag för att kunna köpa trampminor och det är lite dålig stämning just nu, din regering erbjuder dig fläsksvål i terpentin om du kommer hit och skvätter lite så att de kommer i stämning”

Geten flossade sig kärleksfullt med stringtrosan och studsade upp i givakt.

”Hälsa att de är fläckiga innan de hinner hämta andan”

Med ett gnisslande sus flackade han sig genom det öppna fönstret och satte kurs på Rosenbad.

Solen var på väg ner i det smutsiga vattnet utanför regeringskansliet. Ett par udda strumpor lekte i strömvirvlarna och geten skvätte på skoj över den ena. Mitt i prick. Hurra för geten!

Kulturminister Girigsson och hans kabinett satt tjurigt heliga med ryggen mot Västra Akhbaristans biståndsminister. Hon hade i sin tur tuggat spottbollar av kontraktsförslaget och lobbade dem genom en isärskruvad kulspetspenna med häpen precision mot deras flammiga nackar. Innan säkerhetsvakterna från Säpos sommarkollo hann reagera hade geten klättrat in genom fönsterluckan och bredbent uträttat sitt ärende över axlarna på var och en i rummet.

”Akhbarivari helvetti” utbrast biståndsministern häpet, sen skrattade alla och kramades och bytte trampminor med varandra på ett fint och politiskt sätt. Geten hörde inte detta, den var redan på väg mot nya äventyr ned fickorna fulla av pennor med stadens emblem på. Heja geten!

Mörka moln mobbade sig svulstiga österifrån, men i getens blinda vinkel. Omkörningen var så snopen att skuggorna skrattade när de smekte sig harmynta över getens rygg. Geten störtade i en åker utanför tullarna och rödmyror skyndade till. Kommer geten att klara sig? Hornen var böjda. Detta är visserligen normalt för en get, men de var böjda åt fel håll. Som en förvirrad dvärgantilop darrade geten till under det att myrorna hämtade en gammal domkraft. För att inte geten skulle tappa humöret sjöng myrorna fina och härliga låtar från tider då myror var fina och härliga, inte små och myllrande. Åh, vad geten gillade de sångerna.

Nu är geten frisk igen och hornen är som de skall vara, men geten är arg. De dumma dumma molnen härjade nu över hela stadskärnan och köerna till nattklubbarna kände sig inte det minsta priviligierade. Detta i sin tur minskade antalet snedsteg hos handelsresande med påföljden att skilsmässorna avtog radikalt. Detta ras var helt oväntat och påverkade redan ekonomin påtagligt. Små klungor av advokater och familjeterapeuter härjade påtagligt illasinnade redan vid stadens tullar. Geten var saknad. Men geten hade repat sig och provskvätte över hela myrstacken som tack för musiken. Sedan reste den ragg och svävade iväg på skira förhoppningar för att rädda landet.

För att inte molnen skulle uppmärksamma getens anfall smörjde den in sig med tomburkar. Alla trodde att det var ett bröllopsekipage. När den grenslat ledarmolnets brusiga eter gjorde den en av sina i särklass största bedrifter på det magiska vis bara spermageten kan. Berusade och stinna av sin påflugna graviditet försvann molnen till chokladfabriken på söder för att småprata – och vips klev solen fram. Ordningen var återställd och geten var jättetrött. Nu sover geten.

Den natten drömde spermageten att han gick naken på Skansen. Alla barnen flockades omkring honom, och drog honom i hornen. I drömmen fick han på inga villkor släppa loss sin skojfriska säd oavsett om det var på en annan get eller på barnens lärare. I drömmen figurerade en gigantisk boll av navelludd som hela tiden övervakade honom, och fick honom att känna sig nervös. Han vaknade med spända kulor och daskade sig tom mot brödrosten innan frukost. Frukost var bland det bästa geten visste. Tomburkar, returpapper, cornflakes, timmer – allt som gick att ta en tugga ur åkte ner med frisk aptit. Vissa saker var roligare än andra när de kom ut. En gång åt han en kandelaber, som dök upp med ljusen fortfarande tända. Alla hade skrattat gott den gången, och en trollkarl hade hört av sig och frågat om han kunde lära ut det mot betalning, men geten sa som det var, att han hade ingen aning om hur det där gick till.

En dag gick luften ur ett företag nära geten. Geten spände sina håriga gälar och seglade på dessa vindar till en bankomat i ett tappert försök att begränsa förlusterna, men tydligen fungerade inte finansmarknaden på det sättet. Detta upprörde geten som inte gillade slöseri, så han satte sig att fundera på hur man skulle kunna undvika detta i framtiden. En lösning som innefattade skyddspapper kring finansbubblor lämnades in till patent redan samma vecka. På väg från patentverket stannade en röd Ferrari tvärt framför geten. Ur bilen klev en oerhört vacker kvinna med sin före detta makes enorma toupé draperad över axlarna. Jag vill att du arbetar för mig, sa hon till geten och slingrade sina långa ben runt hans skäggiga nos.  Geten hade med glädje smort kvinnan från de välplockade ögonbrynen till dom rödmålade tånaglarna om inte en svårartad allergi mot toupén lägrade honom så till den milda grad att han krackelerade i kanterna. Kvinnan klev förbryllad av och letade efter hans annars så skarpa konturer. I samma sekund som hon klev av motade geten toupen i grind med ett brandtal från barrikaderna. Kvinnan avslöjade att hon ertappat sin exmake med en tappad sug och nu ville stämma honom i bäckenet. Hon visade geten sin gedigna lunta med bilder på sugen.

“Vad vill du att jag gör?” frågade geten.

“Jag vill att du smädar hans frukost i tre generationer och lägger ut den på internet”

“Det är inte riktigt min grej, dessutom gillar jag frukost” svarade Geten.

“Jag betalar med andelar i en offentlig person”

“Allt har ju ett pris” sa geten som var lättköpt trots sin ståtliga hållning. “Vilken person?” tillade han nyfiket.

“Vi förhandlar fortfarande, och kan inte gå ut med namnet ännu, men vi garanterar att det är en intressant person och tv-bolaget som ligger bakom idén att privatisera folkvalda kommer att sända varje avsnitt utan förbehåll eller omtanke om vänner och anhöriga, det kommer att generera stora pengar och en hel del uppmärksamhet!”

Geten vände sig efter vinden och hämtade andan….

Spermageten vaknade tidigt och sträckte på sin flottiga päls. I samma sidenlakan vältrade sig en köttig lapplisa i full och fläckig uniform på absolut bästa sätt. Geten hade ett par stringtrosor spända över hornen, och prislappen satt kvar som en minimal tvättlapp på lina i italienska förortsfasader. Med en gäspning värdig en isländsk nattvard hasade geten sig upp på hovarna och klapprade ut i badrummet på uppvärmda klinkers. Den skvätte sitt morgonvatten över handfatet, väggarna och badkarskanten och gned sig därefter torr på kranarna.

Telefonen ringde, det var röda linjen från Rosenbad.

”Vi har utländskt besök som förhandlar om lite bidrag för att kunna köpa trampminor och det är lite dålig stämning just nu, din regering erbjuder dig fläsksvål i terpentin om du kommer hit och skvätter dem i stämning”

Geten flossade sig kärleksfullt med stringtrosan och studsade upp i givakt.

”Hälsa att de är fläckiga innan de hinner hämta andan”

Med ett gnisslande sus flackade han sig genom det öppna fönstret och satte kurs på Rosenbad.

Solen var på väg ner i det smutsiga vattnet utanför regeringskansliet. Ett par udda strumpor lekte i strömvirvlarna och geten skvätte på skoj över den ena. Mitt i prick. Hurra för geten!

Kulturminister Girigsson och hans kabinett satt tjurigt skenheliga med ryggen mot Västra Akhbaristans biståndsminister. Hon hade i sin tur tuggat spottbollar av kontraktsförslaget och lobbade dem genom en isärskruvad kulspetspenna med häpen precision mot deras flammiga nackar. Innan säkerhetsvakterna från Säpos sommarkollo hann reagera hade geten klättrat in genom fönsterluckan och bredbent uträttat sitt ärende över axlarna på var och en i rummet.

”Akhbarivari helvetti” utbrast biståndsministern häpet, sen skrattade alla och kramades och bytte trampminor med varandra på ett fint och politiskt sätt. Geten hörde inte detta, den var redan på väg mot nya äventyr ned fickorna fulla av pennor med stadens emblem på. Heja geten!

Mörka moln mobbade sig svulstiga österifrån, men i getens blinda vinkel. Omkörningen var så snopen att skuggorna skrattade när de smekte sig harmynta över getens rygg. Geten störtade i en åker utanför tullarna och rödmyror skyndade till. Kommer geten att klara sig? Hornen var böjda. Detta är visserligen normalt för en get, men de var böjda åt fel håll. Som en förvirrad dvärgantilop darrade geten till under det att myrorna hämtade en gammal domkraft. För att inte geten skulle tappa humöret sjöng myrorna fina och härliga låtar från tider då myror var fina och härliga, inte små och myllrande. Åh, vad geten gillade de sångerna.

Nu är geten frisk igen och hornen är som de skall vara, men geten är arg. De dumma dumma molnen härjade nu över hela stadskärnan och köerna till nattklubbarna kände sig inte det minsta priviligierade. Detta i sin tur minskade antalet snedsteg hos handelsresande med påföljden att skilsmässorna avtog radikalt. Detta ras var helt oväntat och påverkade redan ekonomin påtagligt. Små klungor av advokater och familjeterapeuter härjade påtagligt illasinnade redan vid stadens tullar. Geten var saknad. Men geten hade repat sig och provskvätte över hela myrstacken som tack för musiken. Sedan reste den ragg och svävade iväg på skira förhoppningar för att rädda landet.

För att inte molnen skulle uppmärksamma getens anfall smörjde den in sig med tomburkar. Alla trodde att det var ett bröllopsekipage. När den grenslat ledarmolnets brusiga eter gjorde den en av sina i särklass största bedrifter på det magiska vis bara spermageten kan. Berusade och stinna av sin påflugna graviditet försvann molnen till chokladfabriken på söder för att småprata – och vips klev solen fram. Ordningen var återställd och geten var jättetrött. Nu sover geten.

Den natten drömde spermageten att han gick naken på Skansen. Alla barnen flockades omkring honom, och drog honom i hornen. I drömmen fick han på inga villkor släppa loss sin skojfriska skvätt. I drömmen figurerade en gigantisk boll av navelludd som hela tiden övervakade honom, och fick honom att känna sig nervös. Han vaknade med spända kulor och daskade sig tom mot brödrosten innan frukost. Frukost var bland det bästa geten visste. Tomburkar, returpapper, cornflakes, timmer – allt som gick att ta en tugga ur åkte ner med frisk aptit. Vissa saker var roligare än andra när de kom ut. En gång åt han en kandelaber, som dök upp med ljusen fortfarande tända. Alla hade skrattat gott den gången, och en trollkarl hade hört av sig och frågat om han kunde lära ut det mot betalning, men geten sa som det var, att han hade ingen aning om hur det där gick till.

En dag gick luften ur ett företag nära geten. Geten spände sina håriga gälar och seglade på dessa vindar till en bankomat i ett tappert försök att begränsa förlusterna, men tydligen fungerade inte finansmarknaden på det sättet. Detta upprörde geten som inte gillade slöseri, så han satte sig att fundera på hur man skulle kunna undvika detta i framtiden. En lösning som innefattade skyddspapper kring finansbubblor lämnades in till patent redan samma vecka. På väg från patentverket stannade en röd Ferrari tvärt framför geten. Ur bilen klev en oerhört vacker kvinna med sin före detta makes enorma toupé draperad över axlarna. Jag vill att du arbetar för mig, sa hon till geten och slingrade sina långa ben runt hans skäggiga nos.  Geten hade med glädje smort kvinnan från de välplockade ögonbrynen till dom rödmålade tånaglarna om inte en svårartad allergi mot toupén lägrade honom så till den milda grad att han krackelerade i kanterna. Kvinnan klev förbryllad av och letade efter hans annars så skarpa konturer. I samma sekund motade geten toupen i grind med ett brandtal från barrikaderna. Kvinnan avslöjade att hon ertappat sin exmake med en tappad sug och nu ville stämma honom i bäckenet. Hon visade geten sin gedigna lunta med bilder på sugen.

“Vad vill du att jag gör?” frågade geten.

“Jag vill att du smädar hans frukost i tre generationer och lägger ut den på internet”

“Det är inte riktigt min grej, dessutom gillar jag frukost” svarade Geten.

“Jag betalar med andelar i en offentlig person”

“Allt har ju ett pris” sa geten som var lättköpt trots sin ståtliga hållning. “Vilken person?” tillade han nyfiket.

“Vi förhandlar fortfarande, och kan inte gå ut med namnet ännu, men vi garanterar att det är en intressant person och tv-bolaget som ligger bakom idén att privatisera folkvalda kommer att sända varje avsnitt utan förbehåll eller omtanke om vänner och anhöriga, det kommer att generera stora pengar och en hel del uppmärksamhet….